Mina tre månader på SAU

Postat den 12 oktober, 2012 av Amanda

Skeppsättning på Årby gravfält. Foto: Susanna Eklund

Efter att jag tillbringat ett flertal veckor i Gamla Uppsala då jag bl.a. undersökte ett kungligt grophus, begav sig Sanna och jag ut till Årby gravfält utanför Kolbäck i Västmanland för en schaktkontroll i slutet av september. En familj som bor på en liten gård som är beläget på gravfältet behövde göra ett nytt avlopp alldeles i utkanten av den registrerade fornlämningen.  Gravfältet var vackert beläget bland de västmanländska åkrarna och hade många fina gravar t.ex. domarringar och skeppssättningar. Familjen är också väldigt måna om gravfältet och ser det som sitt eget. Inga gravar stördes av schaktet, men vi hittade en härd som vi tog makrofossilprov i som jag senare fick flottera.

Amanda Wuopio och Mattias Robson schaktar. Foto: Susanna Eklund

Jag har även hunnit med en hel del inomhusarbete under min tid här på SAU. Exempelvis har jag fått registrera mycket fynd från förra årets utgrävning i Malma. Bl.a. har jag fått registrera mycket keramik. Keramik tillhör de vanligaste fyndkategorierna från många olika typer av fornlämningar och baserat på stil, dekor, kärltyp etc. kan man använda det till att datera både enskilda anläggningar eller hela lämningar. Därför är det av flera skäl en bra kunskap att ha erhållit för framtiden.

Äntligen kan vi komma in i vårt rapportförråd! Foto: Niklas Stenbäck

Förra veckan gjorde jag en rejäl storstädning i rapportförrådet. Efter kontorsflytten hade allt bara lastats in där i kartonger och det gick inte att ta ett enda steg in i rummet. Jag tog därför upp publikationerna ur kartongerna och lade dem i prydliga högar i hyllorna. Detta visade sig vara väldigt platseffektivt och från ha haft ett belamrat golv, blev det nu t.o.m. en hel bokhylla som blev tom. Främst rörde det sig om rapporter från E4-grävningarna i norra Uppland, men även en del andra rapporter som t.ex. en från Skälby fanns med.

Publicerat i Allmänt, Boplats, Gamla Uppsala, Gravfält o gravar, Järnålder, Malma, Uppland, Västmanland | Lämna en kommentar

Gamla Uppsala på Vetenskapens Värld

Postat den 25 september, 2012 av Åsa M Larsson

Avsnitt 9 av årets Vetenskapens värld sändes igår (24/9) och programmet innehöll inte bara såsom påstods i tablån inslag om mumier och Catal Hüyük utan även ett längre islag från årets utgrävningar i Gamla Uppsala. Det går tyvärr inte att bädda in det, men man kan se avsnittet på SVT Play. Det är även mycket intressant om mumierna och om den tidiga jordbrukskulturen i Turkiet, men om ni är intresserade främst av Gamla Uppsala så börjar inslaget 12.40 min in på avsnittet. Där kan ni bland annat se rekonstruktioner av de grophus som har kommit fram över en del av ytorna och få höra om en hel del intressanta fynd.

Detta är bara början, vi har långt mer intressanta fynd och upptäckter att berätta om framöver. Ni kan även läsa mer på projektets hemsida.

Publicerat i Förmedling, Gamla Uppsala, Järnålder, Medeltid/Historisk, Populärt, Uppland | 5 kommentarer

Från järnsmide till bilindustri

Postat den 4 september, 2012 av Fredrik Andersson

Under augusti och september genomför SAU två arkeologiska slutundersökningar  på Källstalöt intill Folkestavägen mellan Eskilstuna och Torshälla.  Det är Volvos planer på byggande av kontors- och industrilokaler som har föranlett först en arkeologisk utredning förra året, följt av en förundersökning i våras, och nu slutundersökningar av de nyupptäckta fornlämningarna Torshälla 172 och Torshälla 173.

Grävmaskiner är numera lika oumbärligt som arkeologer på utgrävningarna. När platsen är färdigundersökt ska Volvo bygga nya lokaler här.

Resultaten från förundersökningen visade på relativt omfattande boplatslämningar från järnåldern i form av ett gårdsläge, spår efter metallhantverk och ett härdområde i och omkring ett fyndbärande kulturlager.  Slutundersökningen av gårdsläget och området med metallhantverk har bekräftat och kompletterat resultaten från de tidigare undersökningarna. Själva utgrävningsfasen av detta område avslutades precis i dagarna och analys- och rapportarbetet återstår, men vi kan redan nu konstatera att vi hittat minst tre hus och en aktivitetsyta med spår efter järnsmide och bronshantverk. Dessutom har vi undersökt lämningar efter tjärframställning.

Ur tjärgroparna framställde järnålderns folk tjära som användes till båtar och hus. Vi är ganska imponerade att de kunde och orkade gräva sig ned i den kompakta sörmlandsleran.

Förmodligen dateras platsen till yngre järnålder (c 400-1100 e.Kr.), en tidsperiod vars boplatslämningar fortfarande är ganska sällsynta i Mälardalen – det är långt vanligare att vi hittar gravarna eftersom de är mer synliga ovan jord. Att hitta spår av hantverk och produktion är dessutom extra spännande och kan säga en hel del om vilken roll som Källstalöt spelat i det dåtida nätverket.

Förhoppningen är därför att resultaten från undersökningarna ska kunna bidra till kunskapen om den yngre järnålderns samhälle på både lokal och regional nivå. När vi hör om resultaten från våra kollegors arbete i Gamla Uppsala så ser vi vissa beröringspunkter mellan de olika platserna. Även om omfattningen på undersökningarna och fornlämningarna är vitt skilda, så är det förmodligen människor som har ingått i samma samhälle som lämnat spår efter sig både i den uppländska sanden och i den sörmländska leran.

Härnäst väntar undersökningen av kulturlagret och härdområdet (Torshälla 172). Förundersökningen visade där på en hel del fynd som bland annat kan kopplas till slakt och matlagning. Huruvida dessa aktiviteter är samtida med lämningarna från det andra området återstår att se. Men tillsammans ingår de båda undersökningsområdena i en fornlämningsmiljö med spår efter en rad skilda aktiviteter som, vad det verkar, har organiserats och skilts åt i rummet på ett medvetet sätt.  Goda förutsättningar finns därför att resultaten från undersökningarna belyser olika aspekter kring hur man levde och arbetade under järnåldern.

Publicerat i Boplats, Järnålder, Källstalöt, Södermanland | Lämna en kommentar

Kungligt besök vid kungshögarna

Postat den 30 augusti, 2012 av Åsa M Larsson

Anton Seiler (UV) visar en del av fynden för Einar Schuch (TfV), Magnus Elfwendahl (stadsantikvarie), Anki Bystedt (länsråd) mm Foto: Å M Larsson

Lars Amréus, riksantikvarie, ger en presentation på museet med fin bakgrund Foto: Å M Larsson

Vi fick celebert besök ute i Gamla Uppsala igår. Kungen besökte utgrävningarna och fick en presentation av både det arkeologiska projektet av Lena Beronius Jörpeland (UV) och Tina Fors (länsstyrelsen) och byggplanerna för järnvägen. Ni kan läsa mer om besöket på Projektwebben. Det hela gick mycket bra, till allas vår lättnad, och t.o.m. vädergudarna var nådiga. Även om det av naturliga skäl är den kungliga gästen som fick mest uppmärksamhet i pressen så ingick det långt fler i gruppen. Som Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm och dess regionchef Einar Schuch, Uppsalas kommunalråd Fredrik Ahlstedt och stadsdirektör Kenneth Holmstedt, landshövding Peter Egardt, länsrådet Anki Bystedt och naturligtvis riksantikvarie Lars Amréus – för att nämna några.

Vår egen Jonas Wikborg guidade majestätet och den ena gruppen, medan den andra gruppen guidades av Upplandsmuseets Hans Göthberg. Arkeologerna fick visa upp fynd, anläggningar och mätinstrument. Vi fick ett stort uppslag i UNT, inkl ett litet TV-inslag. Det blev även inslag på ABC Nytt och TV4 Uppland (se nedan).

Agneta Åkerlund, länsantikvarie, prisade det goda samarbetet mellan länsstyrelsen och Trafikverket och mellan de arkeologiska enheterna. Foto: Å M Larsson

TV4 Uppland

Publicerat i Gamla Uppsala, Uppland | Lämna en kommentar

Arkeologidagen 2012

Postat den 23 augusti, 2012 av Åsa M Larsson

Malin Lucas visar en grav med kremering för Bent Syse, Upplandsmuseet och Johan Anund, RAÄ UV

På söndag är det dags för den årliga Arkeologidagen, då allmänheten bjuds in till utgrävningar och fornlämningar runtom i landet. På RAÄs webb hittar ni information om vad som händer i de olika länen – det är en hel del på gång.

Självklart kommer det vara guidningar och visningar i Gamla Uppsala av säsongens utgrävningar. Ett fullspäckat schema har planerats som ni kan läsa mer om på projektsidan. Vi arrangerar detta i samarbete med Gamla Uppsala museum, så förutom guidade visningar som startar varje heltimme, så kommer Jonas Wikborg, Hans Göthberg, John Ljungkvist, Annika Larsson och Anton Seiler att hålla föredrag om både resultaten från undersökningarna och järnåldern i största allmänhet. Sofia Prata kommer dessutom visa upp ben och berätta hur osteologer arbetar.

För barn kommer även en liten ”grävskola” anordnas av Gamla Uppsala musuem.

Välkomna!

Publicerat i Förmedling, Gamla Uppsala, Uppland | Lämna en kommentar

Ett nedgrävt hus

Postat den 7 augusti, 2012 av Jonas Wikborg

Ett ovanligt djupt grophus har undersökts på delyta 5. Byggnaden som mätte 3,15 x 2,80 meter hade haft golvnivån 85 centimeter under den orörda marknivå som vi schaktat fram med grävmaskin. Det betyder att det var ganska många kubikmeter jord som skulle skottas upp ur den igenfyllda gropen.

Troligtvis har man sett till att fylla igen gropen efter att man slutat att använda grophuset – ingen vill väl ha en stor grop på gårdstunet? I de fyllmassorna hittades djurben, keramikskärvor, slagg samt en tjusig glaspärla. Den var åttakantig, blå till färgen med prickar i rött och gult. Bara 15 minuter efter att vi hade hittat den råkade John Ljungkvist komma förbi. Han kunde genast identifiera den som en pärla typisk för 700-talets första hälft.

Längst ned i gropens helt plana botten fanns ett tunt lager som var lite ljusare och sandigare än de överliggande jordmassorna. Detta lager tolkar vi som den golvyta man trampade runt på inne i grophuset. Efter att golvlagret avlägsnats kunde vi urskilja rader av runda fläckar i den underliggande gula sanden. De var av ungefär en 5-kronas storlek och låg utmed kanterna. De visade sig vara små grunda gropar med fyllning av samma sandiga jord som i golvlagret. Vi tolkar dem som spår efter innerväggar. Genom att banka ned träkäppar utmed jordväggarna och sedan fläta ris och grenar mellan käpparna fick man en innervägg som förhindrade jord och sand att rasa ned i grophuset.

Två motställda, lite kraftigare gropar kan vara spår efter den konstruktion som burit upp taket till byggnaden. Med tanke på gropens ansenliga djup var det kanske bara taket som stack upp ovanför markytan på den tiden det begav sig?

Undersökt grophus i Gamla Uppsala.

Publicerat i Boplats, Gamla Uppsala, Järnålder, Uppland | Lämna en kommentar

Källa till kunskap

Postat den 2 juli, 2012 av Jonas Wikborg

På delyta 5 invid Gamla Uppsala sportklubb har vi nu undersökt två brunnar i anslutning till några byggnader från yngre järnålder. Smeden som bodde här för mer än 1000 år sedan behövde väl släcka sin törst efter ett hett arbetspass vid ässjan som undersöktes häromveckan. I den vikingatida mytologin finns en brunn vars vatten gav visdom. Oden fick betala med sitt ena öga för att få dricka en klunk av den åtråvärda vätskan. De brunnar som vi undersökte hade för länge sedan fyllts igen och innehöll inget vatten, men de kan förhoppningsvis vara en källa till mycket kunskap om det dåtida landskapet. Efter att ha grävt bort fyllningen i ena halvan av en brunn kan man se olika igenfyllningslager från tiden efter att brunnen slutat användas. Allra längst ned i botten finns ett grunt slamlager. Detta har bildats då brunnen stod öppen och var i bruk.  Pollen som då fanns i luften singlade ned i brunnens botten där de sedan bevarats i den fuktiga miljön. Genom att analysera den kan vi få reda på en del om den dåtida vegetationen i närområdet.

Längst ned i botten av brunnarna tas prover för att leta pollen från järnåldern. Foto: Jonas Wikborg, SAU.

Publicerat i Boplats, Gamla Uppsala, Järnålder, Laborativ arkeologi, Uppdragsarkeologi, Uppland | Lämna en kommentar

Sala gruvmuseum sommarutställning

Postat den 7 juni, 2012 av Åsa M Larsson

Nu när sommaren är här funderar ni naturligtvis på vilka museer ni ska passa på att besöka. Får vi rekommendera att ni som har vägarna förbi Sala stannar till på Gruvmuseet, vars sommarutställning Silverspår pågår till 30:e september. Här berättas om gruvans storhetstid under framförallt 1500-1600-talet, och alldeles gratis dessutom.

Halsjärn påträffat i en av gravarna. Dessa användes som straff för "besvärliga" personer, eller sådana som avvikit från arbetet. Foto: Ylva Bäckström

Med i utställningen finns detta år en del fynd som gjordes i forskningsgrävningarna av gravfältet. Detta projekt har letts av osteologen Ylva Bäckström vid SAU under flera år. Det har resulterat i att Ylva förra året fick doktorandtjänst från Berit Wallenbergs stiftelse för en avhandling om hälsa och liv under denna period såsom det kan utläsas ur de dödas ben. På gravfältet finns både vuxna och barn, män och kvinnor gravlagda. Vissa har uppenbarligen tillhört de lägsta samhällsskikten, men andra har definitivt tillhört de som gynnats av gruvans verksamhet. Ett av de finaste fynden var en huvudbonad med mässingsbleck som hittades i en kvinnograv och som nu är konserverat och visas på utställningen. Som konstrast mot detta finns det halsjärn som hittades i en mansgrav. Halsjärnet användes som skamstraff, t ex för de som försökte uppvigla till strejk eller protester mot behandlingen av arbetarna.

Arkeologiska undersökningar kan även tillföra historisk forskning en hel del information, inte minst för de människor som inte ingår i överklassen och de religiösa institutionerna och som därför faller lite utanför de skriftliga berättelserna annat än som notiser i domstolsprotokoll eller skattelängder. Just nu sitter Ylva och Anne Ingvarsson Sundström, som också ingår i projektet, på övervåningen på SAU och analyserar benen från undersökningarna mer ingående. Skelett må vara hårt, men i livet är det ett märkligt flexibelt material som visar spår av både arbetsrutiner, skador och hälsa i olika skeden av livet.

Om ni har vägarna förbi utställningen får ni gärna skriva en kommentar här på bloggen om hur ni uppfattade den, eller om ni har nån fråga som Ylva kanske kan besvara.

Våra tidigare blogginlägg om Sala gruvkyrkogård

Tidigare grävlogg för undersökningarna

Projektsidan för Sala

Publicerat i Förmedling, Kyrkogård, Medeltid/Historisk, Osteologi, Sala forskningsgrävning, Västmanland | Lämna en kommentar

Gamla Uppsala – smått och gott

Postat den 4 juni, 2012 av Åsa M Larsson

En fördel med att ha en undersökning i närheten av kontoret är att jag faktiskt lyckas smita ifrån skrivbordet då och då och kolla in vad riktiga arkeologer håller på med. Det är klart, med det ganska usla väder vi haft de senaste veckorna så är avundsjukan kanske inte lika överhängande varje dag, på de som får gräva upp Gamla Uppsalas förhistoria. Intalar jag mig själv i alla fall.

Sofia Prata går igenom kremerade ben från gravfältet

Hursomhelst så finns det mer än ett sätt att ta del av det som händer därute. Varje dag kl 14 hålls det gratis visningar, med arkeologer från undersökningarna som guider. Projekthemsidan uppdateras dessutom ofta av Kristina Ekero Eriksson med information om fynden och fina bilder. Just nu är det flera ytor som undersöks. Vid skolan finns ett fint gravfält från vendel- och vikingatid. Kanske inte lika imponerande ovan mark som högarna, men under odlingsytan finns rester av gravar och likbål bevarade. Även om mycket förstörts på bålen så finns en hel del kvar att förudnras över. t ex de vackra blå skärvorna från en glasbägare. Kent Andersson och John Ljungkvist berättar mer om vad dessa bägare kan avslöja om järnålderns människor.

Det blir en del skrivbordsjobb även i fält. Jonas Svensson och Lena Sundin kontrollerar inmätningar av anläggningar och fynd.

Men det finns inte bara spår av döden utan även livet. Söder om Storgården håller vi på att undersöka boplatslämningar från medeltid och järnåldern. Här hittar vi bland annat grophus, små hus med nedgrävda golv som troligen nyttjats främst för olika sorters hantverk och arbeten, men som möjligen även fungerat som boningshus för en social klass. Det är något vi hoppas kunna få lite svar på i samband med dessa undersökningar. Enskilda grophus hittas ofta i samband med järnåldersgårdar, men i södra Sverige och uppenbarligen i Gamla Uppsala har det funnits koncentrationer av dem. I Malma i södra Uppsala som SAU undersökte förra året hittades också ett antal grophus, men de har troligen viss spridning i sin kronologi.

Olle Heimer (hö) och Mia Englund (mitten) visar anläggningar med spår av metallhantverk för Eva Hjärtner Holdar vid UV Gal. Liv, arbete och död kommer fram vid utgrävningarna (Foto: Åsa M Larsson)

Publicerat i Boplats, Gamla Uppsala, Gravfält o gravar, Järnålder, Medeltid/Historisk, Uppland | Lämna en kommentar

Stenålder vid Påljungshage

Postat den 28 maj, 2012 av Åsa M Larsson

Våren är onekligen rapporttid – de dimper ned en efter en efter de mörka månadernas inomhusarbete. Nyligen kom rapporten från våra utgrävningar av ett antal neolitiska lokaler vid Påljungshage lite norr om Nyköping. Platsen visade spår av upprepade men troligen ganska begränsade bosättningar på stranden av en ö i den dåtida skärgården.

Det som är intressant med platsen är att huvudparten av aktiviteterna hör till tidigneolitikum, den period för 6000-5500 år sedan då jordbruket etablerades för första gången i Sverige. Påljungshage faller in i en typ av lokaler från denna tid som vi hittat en hel del av uppe i Mellansverige: De är skärgårdslägen och benmaterialet visar på fiske och jakt på säl och andra havslevande djur som utter. Men samtidigt finns ett inslag av domesticerad ekonomi. I detta fall ben från får eller möjligen get (de är svåra att se skillnad på). Dessutom finns ben från svin som inte alltid är lätta att avgöra om de kommer från tamsvin eller vildsvin.

Malsten från Påljungshage. Foto: Susanna Eklund, SAU

Ibland hittas även förkolnade sädeskorn på dessa lokaler och det fanns även här i anslutning till en kokgrop. Ett av sädeskornen (möjligen korn) C14-daterades, men intressant nog blev både den och kol från kokgropen daterade till sent mellanneolitikum (ca 2600-2400 f.Kr). Man hade alltså använt platsen även under denna period. En del av keramiken kan möjligen passa in med gropkeramisk kultur. Denna kultur brukar oftast lämna ifrån sig stora mängder keramik, men det har blivit allt mer tydligt att en del av de fyndfattiga tillfälliga lokaler vi hittar både i inland och i kustlägen kan tillhöra gropkeramisk kultur. I en ekonomi som tog tillvara på djurs och växters säsongsvisa variationer är det inte ovanligt att det fanns en hel del tillfälliga bosättningar och jaktstationer.

Befolkningen under neolitikum, oavsett vilken arkeologisk kultur vi talar om, hade en varierad och flexibel ekonomi som följde både årstiderna och gruppens växlande sammansättning. För vissa var jordbruk och boskapsskötsel en viktig del av denna ekonomi, för andra var ekonomin till större delen jakt- och insamlingsbaserad men med olika fokus på inland och kust.

Rapporten kan beställas eller finns att ladda ned på vår hemsida.

Publicerat i Boplats, Södermanland, Stenålder | 4 kommentarer