Skärvor och kärl i Kelthögen

För drygt 1000 år sedan placerades ett antal urnor i Kelthögen i Alunda. Nu har vi hittat en del av dem, både i form av skärvor och hela kärl.

Efter att keramikexperten Torbjörn Björnsson (Keramiska Studier i Höganäs) tagit sig en första titt på skärvorna, kan han se att kärlen har kopplingar till andra sidan Östersjön.

Den första skärvan är vackert dekorerad likt importerad keramik, men eftersom godset är så pass grovt är det troligen tillverkat i östra Sverige. Liknande dekor har noterats i bl.a. estniska sammanhang. Dateringen är sannolikt vikingatid, från någon gång mellan senare delen av 700-talet och fram till kanske mitten av 900-talet.

En skärva med slavisk dekor

En dekorerad skärva av något oklart ursprung.

Den andra skärvan är från 800 – 900-talet och har en form som avviker markant från skandinavisk keramik. Troligen är det ett finno-ugriskt kärl tillverkat i södra Finland eller eventuellt i norra Baltikum.

Ett exempel på finno-ugrisk keramik.

Ännu en dekorerad skärva; ett exempel på finno-ugrisk keramik.

Dessa båda kärl hittades in situ när ett av brandlagren i Kelthögen undersöktes. Godset är mycket tunt, men kärlen kunde ändå tas upp i preparat för vidare undersökning. Bägge kärlen innehåller brända ben.

Dessa båda kärl hittades in situ när ett av brandlagren i Kelthögen undersöktes. Godset är mycket tunt, men kärlen kunde ändå tas upp i preparat för vidare undersökning. Bägge kärlen innehåller brända ben.

Gravurnor in situ i ett av Kelthögens brandlager.

För att ta reda på var keramiken är tillverkad kommer utvalda skärvor genom Torbjörn Brorsons försorg att ICP-analyseras. En ICP-analys (Inductively Coupled Plasma) är en kemisk analys som syftar till att identifiera ett stort antal grundämnen (spårämnen, ovanliga jordartsmetaller etc). Via skärvornas kemiska sammansättning kan materialets geografiska ursprung bestämmas. Detta kräver dock referensmaterial från andra platser, både från Skandinavien och från andra länder runt Östersjön.

Det här inlägget postades i Alunda, Föremål, Gravfält o gravar, Järnålder, Laborativ arkeologi, Uppdragsarkeologi, Uppland. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Skärvor och kärl i Kelthögen

  1. Mats Roslund skriver:

    Hej,

    Den övre skärvan med ”slavisk dekor” är definitivt ingen sådan. Om det skulle vara rätt datering som uppges, dvs 700- till 900-tal är det dessutom Feldberg eller Fresendorf det skulle röra sig om. De har ingen sådan dekor, så leta vidare blend andra godstyper. Dessutom oerhört ovanligt med mellanslavisk elbslavisk keramik i Mälardalen utanför Birka. Den östersjöfinska krukan verkar däremot ha hamnat rätt. Den ser kanonfin ut!

    • admin skriver:

      Tack för input! Det här måste vi kolla upp. Ingen skugga över Brorsson; det är med största sannolikhet vi som har varit för ivriga. Vi har dock hittat en parallell i ett estniskt sammanhang, från den aktuella perioden. Vi reviderar något i grundtexten 🙂

  2. Torbjörn Brorsson skriver:

    Roligt med keramiken och de hela kärlen verkar vara av de former som man kan förvänta sig i östra Mälarområdet.
    Dekoren på skärvan för ju tankarna till södra Östersjöområdet och jag instämmer med Mats till 100% att dekorkompositionen är ovanlig, men jag har den bland annat i Gross Strömkendorf i norra Tyskland. Datering 760-810. Men det betyder ju inte att denna skärva kommer från Tyskland eller Polen och godsets grova karaktär känns inhemsk. Därför kommer vi att göra ICP-analyser och jämföra med bland annat andra platser i Mäkardalen, Skåne samt Polen och Tyskland. Dateringarna får vi återkomma till men personligen gissar jag på 700-800-tal. Kan inte utesluta yngre dateringar.
    Fortsättningen följer!

  3. Mats Roslund skriver:

    För den första skärvan bör östersjöfinska och baltiska områden kollas för paralleller. Med dessa områden menar jag Finland, Estland, nordvästra Rysslands finska befolkning, Lettland och Litauen. Dessa godstyper är relativt okända och kan ha liknande dekorer. Spännande!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *