Textilhantverk vid Eds allé

Två av de sländtrissor som Sanna hittat, en av sten och en av ben/horn. Intill ligger en bennål.

Två av de sländtrissor som Sanna hittat, en av sten och en av ben/horn. Intill ligger en bennål.

Tydligen har man både vävt, spunnit och sytt på boplatsen vid Eds allé. Det syns inte minst i det grophus som Sanna håller på att undersöka.

Till att börja med har hon hittat fyra stycken sländtrissor, det vill säga rester efter sländor som användes när man skulle spinna garn och trådar. Den ena är av sten och de tre andra av ben eller horn.

Sländtrissan ska träs på ett träskaft – en så kallad ten – tillsammans med spånadsmaterialet, till exempel ull. Trissorna fungerar som en tyngd när redskapet roteras. När man fått snurr på sländtrissan tvinnas ullen till en tråd, som sedan lindas upp på tenen.

Sländtrissor är ett väldigt vanligt fynd, både på boplatser och i kvinnogravar. Men även om det var ett vanligt föremål så är det väl ganska märkligt att man inte plockade upp dem när man tappade dem på golvet? Eller om man nu lämnade kvar dem när huset övergavs. Var de inte värdefullare än så?

I Sannas grophus hittades också en bennål och något som kan vara en nål av metall. Och som grädde på moset något som vi tror är ett nålhus, som är mycket fint dekorerat.

Kan det vara ett nålhus? Det är i alla fall mycket fint dekorerat!

Kan det vara ett nålhus? Det är i alla fall mycket fint dekorerat!

I ett nålhus förvarade man sina nålar. Det har formen av ett rör, och i det kunde man stoppa en ulltuss som nålarna satt fast i. Nålhuset kunde man bära med sig, genom att fästa ett band eller kedja på det som i sin tur fästas på ett dräktspänne.

Sanna tror sig kunna se något i nålhuset. Kan det vara en nål som fortfarande ligger kvar? Konservatorn får avgöra det så småningom.

Välbevarad bennål hittad i Ulfs grophus. Eller är det en stylus?

Välbevarad bennål hittad i Ulfs grophus. Eller är det en stylus?

Även i ett par andra av grophusen har det påträffats spåra av textilhantverk. Det är brända lerbitar som troligen hört till en vävtyngd. Sådana användes för att sträcka varpen i stående vävstolar. I samma grophus fann Ulf också en trasig bennål. Eller kan det vara en stylus, det vill säga en penna som användes på vaxtavlor?

Sanna i grophuset som varit så fullt av fynd som har med textilhantverk att göra.

Sanna i grophuset som varit så fullt av fynd som har med textilhantverk att göra.

Och slutligen, i ett tredje grophus har även Sebastian hittat en bennål! Och än är inte utgrävningen slut…

 

 

 

 

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Järnålder | Lämna en kommentar

Järnålder i Tortuna

Just nu pågår en undersökning av en boplats från yngre järnåldern, möjligen vendeltid, i Tortuna Västmanland. I våras förundersökte vi här inför att skolan planerade ombyggnad. Då framkom delar av en medeltida kyrkogård och rester av kapellet. Byggplanen gjordes om så att dessa ytor kunde bevaras, eftersom det hade kostat mycket att undersöka dom och i den mån det går vill och ska vi bevara fornlämningarna eftersom en utgrävning alltid medför att information går förlorad. En delyta som innehöll äldre lämningar, från slutet av järnåldern, behövde dock undersökas och dokumenteras för att skolan ska kunna bygga nytt.

Emelie och Fredrik rensar fram anläggningar. Foto: Niklas Stenbäck

Jonas Svensson Hennius, Fredrik Thölin, Emelie Svenman, Karolina Karlsson och Frida Löjdström drog igång utgrävningen för en vecka sen och det är fina och rejäla spår som framkommer av de som bodde här för uppemot 1400 år sen. Att platsen heter Tortuna är naturligtvis extra intressant, inte bara för att det är namnet på en välkänd fornnordisk gudom utan än mer för att ”tuna” i ortnamn troligen signalerar en viktig roll i Mälardalens järnåldersamhälle. Inte minst gäller detta för Västmanland, med de rika båtgravarna i Tuna i Badelunda.

Karro har fått gå från sandig stenåldersboplats till västmanländsk lera, men verkar inte lida alltför mycket av det. Foto: Niklas Stenbäck

2010 undersökte SAU Gilltuna utanför Västerås, där en inhägnad med flera gårdar i lång kontinuitet framkom. Det är den första fullständigt undersökta och rapporterade tuna-boplatsen i Sverige. I samband med rapportarbetet hölls ett heldagsseminarium kring tuna-problematiken inom arkeologisk och ortnamnsforskningen och detta diskuterades i rapporten och även i en rapport från våra undersökningar i Ultuna, Uppsala. Om du gör en resa genom Mellansverige så kan du roa dig med att räkna alla platsnamn där ordet ”tuna” finns med. Vad vi ser är att namnleden verkar höra samman med boplatser som växer fram eller får ökad betydelse i början av den yngre järnåldern, runt 500-600 e.Kr.

Vi kommer skriva mer om resultaten från Tortuna här på bloggen i samband med rapportarbetet.

Publicerat i Boplats, Järnålder, Tortuna, Västmanland | Lämna en kommentar

Skålgropen daterad

Sven-Gunnar Broström undersöker en häll vid Eds allé.

Sven-Gunnar Broström undersöker en häll vid Eds allé.

Nu har Sven-Gunnar Broström varit ute hos oss och kollat våra hällar. Han är expert på att hitta okända hällristningar och skålgropar som ingen sett på tusentals år.

Glädjande nog kunde han konstatera att den skålgrop som påträffades vid förundersökningen faktiskt var en skålgrop.

Skålgropar är små runda gropar som man knackat in på hällar och stora stenblock under forntiden.

Vad de ursprungligen använts till är okänt. Ibland hittar man bara en, ibland hundratals bredvid varandra. Ofta kan man se dem intill hällristningar från bronsåldern, men de förekommer också på gravfält och boplatser från järnåldern.

Ett annat namn på skålgropar är ”älvkvarnar”, så under någon tid i vår långa historia har man alltså trott att älvor malt mjöl i skålgroparna. Det är också möjligt att man offrat något i dem.

Vår skålgrop är så pass liten att den för ett otränat öga är näst intill omöjlig att upptäcka. Du kan se foto här, på en bild som finns i förundersökningsrapporten för Eds allé, på sidan 18.

Skålgropen är placerad på en berghäll på boplatsens högst belägna punkt. Eftersom den är liten och ensam tyder det, enligt Sven-Gunnar, på att den är från järnåldern, kanske förromersk järnålder (500 f. Kr – 0).

Däremot trodde han inte att det var något jättebryne som vi hade på berghällen. Han menade att det bara var något som naturen skapat.

 

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Järnålder, Stockholms län | Lämna en kommentar

Guidad tur av vikingatida boplats idag

Idag får du chans att höra vad Peter och de andra arkeologerna funnit vid Eds allé.

Idag får du chans att höra vad Peter och de andra arkeologerna funnit vid Eds allé.

Idag, torsdagen den 25 juni klockan 18.00, blir det en guidad tur av den vikingatida boplatsen vid Eds allé.

Här finns information om hur du hittar hit.

Välkommen!

 

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Okategoriserade, Stockholms län | Lämna en kommentar

Osteolog i norr

SAUs osteologer tar emot analysuppdrag från hela Sverige och även från våra grannländer Norge och Finland. Ibland får de även möjlighet att medverka i dessa undersökningar, i de fall det finns ett stort behov av en kunnig blick i fält. Just nu är t ex Ylva Bäckström med vid Norrbottens Museums räddningsgrävning av samiska gravar vid silverhyttan Silbojokk (Fornlämning Arjeplog 368:1). Fördämning av sjön Sädvajaure har tyvärr lett till att begravningsplatsen från 1600-1700-talet har börjat eroderas och därför undersöks och flyttas nu de gravlagda. Bevaringsgraden är mycket dålig och därför är det extra viktigt att dokumentera så mycket som möjligt på plats av benen och gravskicket.

SVT har gjort ett inslag om undersökningen och Sveriges Radio har också rapporterat.

Ylva har i mångt och mycket byggt upp den osteologiska enheten vid SAU. Hon gör dock ett tillfälligt inhopp som fältosteolog, eftersom hon egentligen är tjänstledig för ett forskningsprojekt om hälsa och livsvillkor under medeltiden. Hennes forskningsmaterial inkluderar de som gravlagts vid en annan silvergruva, i Sala i Västmanland, samt skelett från Domkyrkan i Uppsala.

Ni kan läsa mer om Silbojokk-projektet på museets blogg och hemsida.

Publicerat i Gravfält, Kyrkogård, Medeltid/Historisk, Norrbotten, Osteologi | Lämna en kommentar

Höjdare vid Eds allé

Arkeologen Björn Ambrosiani, till höger i bild, har varit och hälsat på. Till vänster står Nils Odén som är stadsträdgårdsmästare i Upplands Väsby.

Arkeologen Björn Ambrosiani, till höger i bild, har varit och hälsat på. Till vänster står Nils Odén som är stadsträdgårdsmästare i Upplands Väsby.

Veckan som gick var en höjdarvecka – av flera skäl. Arkeologen Björn Ambrosiani, den store Birkaforskaren, hälsade på och tittade på alla våra grophus och rester efter stolphus. Han passade också på att berätta om jordägare i Upplands Väsby under medeltiden, däribland Birger Persson, den heliga Birgittas pappa.

En arborist klättrade högt upp i ett träd och tog bilden lite längre ner på sidan.

En arborist klättrade högt upp i ett träd och tog bilden lite längre ner på sidan.

En annan höjdpunkt var när en arborist klättrade upp i ett träd och tog en bild från ovan av utgrävningsområdet. På den kan man ana alla de anläggningar, det vill säga gropar, stolphål, härdar och grophus, som dolt sig under jorden i mer än 1000 år.

Här har vi hittat ungefär 350 anläggningar, och än har vi inte upptäckt allt.

Här har vi hittat ungefär 350 anläggningar, och än har vi inte upptäckt allt.

Vi hade räknat med ungefär 150 stycken anläggningar, nu är vi uppe i 350 stycken! Och det är så klart jätteroligt. Än har vi inte tagit bort det översta lagret av matjord med grävmaskin på hela det 11 000 kvadratmeter stora området. Så vi kan nog räkna med fler! Nu väntar en intensiv period med att dokumentera alla nyupptäckta anläggningar.

Dessutom har Frands Herschend varit här och grävt!

Dessutom har Frands Herschend varit här och grävt!

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Järnålder, Stockholms län | Lämna en kommentar

Midsommarläsning om Eds allé

Sanna Eklund undersöker boplatsen. Bakom henne skymtar Edssjön.

Sanna Eklund undersöker boplatsen. Bakom henne skymtar Edssjön.

Ett par tidningar har skrivit om vår utgrävning vid Eds allé. Här och på sidan 6 här kan du läsa om oss!

Glad midsommar!

 

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Järnålder, Stockholms län | Lämna en kommentar

Guidade visningar av vikingaboplats i Upplands Väsby

Utgrävningarna vid Eds Allé i Upplands Väsby visar att här det det funnits en omfattande boplats under vikingatid. Förutom de stora stolpburna hus som människorna bodde i så har det kommit flera grophus: mindre byggnader med nedsänkt golv som troligen använts för specialiserade hantverksarbeten av olika slag. Än idag är platsen vackert belägen på fält som i söder sluttar ned mot Edssjön.

Jennie Andersson.

Jennie Andersson.

Utgrävningen pågår till den 10:e juli och efter det inleds analys- och rapportarbetet, som kommer få fortsatta uppdateringar på den här bloggen. Alla inlägg samlas under kategorin Eds Allé så att ni lätt kan hitta dom och prenumerera på uppdateringar.

För er som är i trakten rekommenderar vi varmt att ni kommer till de två kvällsvisningar vi planerat in under själva fältarbetet. Det är gratis och ingen anmälan krävs.

Visning 1: Torsdagen den 25 juni klockan 18.00

Visning 2: Onsdagen den 8 juli klockan 18.00

Om ni passerar vid andra tidpunkter finns det ett par anslagstavlor uppsatta längs allén som vi försöker hålla uppdaterade med ny information.

Nedan är en karta över området. Undersökningen är på fältet intill allén, men de som kommer med bil kan parkera vid Runsavägen.

Runsa är förresten en mycket intressant befäst bosättning från järnåldern. Den ligger några kilometer norr om Upplands Väsby och undersöks inom ett långsiktigt forskningsprojekt under ledning av Michael Olausson. Ni kan läsa mer på deras hemsida och få uppdateringar på facebook.

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Förmedling, Järnålder, Populärt, Stockholms län | 1 kommentar

Malsten i stolphålet

En malsten dök upp i ett av stolphålen vid Eds allé.

En malsten dök upp i ett av stolphålen vid Eds allé.

Nu har vi hittat en malsten i ett stolphål, som hör till ett av husen vid Eds allé. I stolphålet har det en gång stått en stolpe, som tillsammans med andra stolpar burit upp taket.

Malstenen är ett förarbete och har sannolikt gått sönder när man tillverkade den. Sedan har den använts som skoning, för att stötta stolpen.

En alternativ tolkning är att malstenen lagt ner som ett husoffer. Under vikingatiden var det nämligen inte ovanligt att man lade ner djurben och annat som skulle bringa lycka i hemmet.

Nu letar vi efter de andra stolphålen som hör till huset, så att vi får en bild av själva huskonstruktionen.

Så här såg forntida malkvarnar ut. Tänk dig att en pinne sticker upp i den övre malstenen, som gör så att stenen kan rotera mot den undre.

Så här såg forntida malkvarnar ut. Tänk dig att en pinne sticker upp i den övre malstenen, som gör så att stenen kan rotera mot den undre.

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Föremål, Järnålder, Stockholms län | 7 kommentarer

Spår efter smide?

Grophuset i sin prydno. Peter i bakgrunden.

Grophuset i sin prydno. Peter i bakgrunden.

Något vi verkligen vill ta reda på, är vilken typ av verksamhet som ägt rum i de tio förmodade grophusen vid Eds allé.

En viktig pusselbit är golvlagren, där spår av hantverk kan ha hamnat. Här har Peter använt sig av ett hemligt vapen: en magnet. När han satte ner magneten i jorden i ett av grophusen, flockades små metallfragment på den. Det röjde en av platsens hemligheter; här har man bedrivit någon form av smide.

Men det är inte säkert att smeden varit verksam inne i just det här grophuset. De små metallbitarna låg nämligen i fyllnadslagret, alltså den jord som huset fyllts igen med när det slutat att användas.

När huset övergavs kan gropen (det vill säga husets golv och delar av väggarna) ha fyllts igen på två olika sätt. Antingen har man fortsatt att bruka platsen och skyfflat i massor av jord, så att man fick en jämn yta att gå på. Eller så har grophuset bara fått stå kvar, och gropen har fyllts med multnande löv och grenar som till slut bildat jord.

Nu är fyllnadslagret borta och Peter har börjat undersöka själva golvet, vi får se om han kommer att göra något fynd där.

Så här kan grophus ha sett ut under vikingatiden. Rekonstruktionen finns på Gunnes gård, där arkeologen Anders Liliehöök, som står vid dörröppningen, är verksam.

Så här kan grophus ha sett ut under vikingatiden. Rekonstruktionen finns på Gunnes gård, där arkeologen Anders Liliehöök, som står vid dörröppningen, är verksam.

Ibland hittar man märken efter plankor och störar i kanten av grophusen, som är rester efter väggarna. Utifrån sådana upptäckter kan man få en bild av hur husen en gång sett ut. På Gunnes gård i Upplands Väsby finns en rekonstruktion av ett grophus, som Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet gjort. Öppettider hittar du här.

Vill du se våra grophus i verkligheten? Då är du välkommen hit på guidad tur, torsdagen den 25 juni klockan 18.00 och onsdagen den 8 juli klockan 18.00!

 

 

Publicerat i Boplats, Eds Allé, Järnålder, Stockholms län | Lämna en kommentar