Rasbo-Hov. Från bronsålderns stränder till järnålderns gärden

Postat den 20 november, 2013 av Åsa M Larsson

Att åka på riksväg 288 från Uppsala nordöst mot Östhammar är att röra sig genom ett gammalt skärgårdslandskap som under brons- och järnåldern allt mer kom att förvandlas till jordbruksbygd. Samtidigt som närheten till kusten länge påverkade människorna och deras kontaktnät – och gör så än idag. Nu har vägen byggts ut och förbättrats och i samband med detta fick vi arkeologer möjlighet att undersöka ett fascinerande utsnitt av den förhistoriska utvecklingen av både samhälle och landskap.

2010 undersökte SAU fyra lokaler som alla ligger i en mellanbygd i övergången mellan slätt och skog och nu har rapporten kommit. Landhöjningsförloppet medförde att Rasbobygden på några tusen år övergick från kobbar i en ytterskärgård till inland. De fyra platserna sträcker sig över nära tre årtusenden: från senneolitikum till vendeltid. Lokalerna omfattar skärvstenshögar (Tripolsbacken och Hovs skog), hus (Tripolsbacken, Hovs skog och Västra Gärdet), boplatslämningar och kulturlager (Tripolsbacken, Västra Gärdet), samt gravar (Hammaren och Hovs skog). Tripolsbacken har nyttjats i perioder från slutet av stenåldern fram till romersk järnålder.

Tidsdjupet visar hur människor återkommande har brukat platsen under en period när den gick från att vara en del av en liten skärgårdsö till inland. På Västra Gärdet framträdde en boplats som använts under ett antal generationer, från äldre romersk järnålder fram t.o.m. vendeltid. Det rör sig troligen om en ensamliggande gård vars hus flyttat runt inom ett bestämt gårdsläge. Hammaren är ett litet gravfält i en sluttning som troligen varit strandnära vid själva anläggandet under bronsåldern. Gravfältet har använts under minst 1500 år, från yngre bronsålder till folkvandringstid. En stor stensättning i form av ett skepp har troligen legat i strandkanten, invid ett smalt sund, när den konstruerades. Hovs Skog i sin tur hade någon form av kontinuitet som boplats- och gravområde under minst 800 år, under äldre bronsålder och förromersk järnålder.

Fördjupningsstudierna i rapporten fokuserar på det stora tidsdjupet, platsernas lokalisering i landskapet och hur bygden förändras och påverkas av landhöjningen i ett längre perspektiv. De går att ladda ned som separata särtryck.

Fördjupningstexter som särtryck

Eklund, S. 2013 a. Västra gärdet. En ensam gård på en avsides plats.

Eklund, S. 2013 b. Skepp i sikte. Visuella markörer i ett föränderligt landskap.

Lindkvist, A. 2013. Bronsålder i Rasbo. En landskapsarkeologisk analys.

Publicerat i Boplats, Bronsålder, GIS, Gravfält o gravar, Järnålder, Riksväg 288, Uppdragsarkeologi, Uppland | Lämna en kommentar

Gamla Uppsala – Öppen föreläsning

Postat den 5 november, 2013 av Åsa M Larsson

144 pålfundament! Det var både stolthet och lättnad den sista dagen. I bild Mikael Schneider och Jonas Wikborg. Foto: SAU

Gamla Uppsala museum anordnar en föreläsning för allmänheten med anledning av den monumentala pålrad som kommit fram under Vattholmavägen.

Jonas Wikborg (SAU) och Anton Seiler (UV) kommer presentera undersökningen och de preliminära resultaten, samt berätta lite om hur vi kommer gå vidare med detta nu under rapportarbetet. Allt är inte klart bara för att vi har grävt upp det – tvärtom!

“Nyupptäckt stolpmonument i Gamla Uppsala”

Datum: Torsdag den 7:e november

Tid: 19:00

Plats Gamla Uppsala Museum

Publicerat i Förmedling, Gamla Uppsala, Järnålder, Uppland | Lämna en kommentar

Gnista – vad händer nu?

Postat den 25 oktober, 2013 av Andreas Hennius

Vi har nu packat ihop våra redskap och lämnat undersökningsytan vid Gnista. Undersökningen av den stora högen har lyfts fram i olika sammanhang men undersökningen vid Gnista hyste även andra spännande och viktiga fynd med brandgravar från yngre järnålder och tidigmedeltida kristna begravningar. Nu vidtar det efterföljande analysarbetet som för oss arkeologer innebär den stora arbetsinsatsen men som oftast genomförs lite i det dolda. Det är nu vi ska besvara de frågeställningar som sattes upp innan undersökningens början.

Två av de tidigkristna gravarna vid Gnista, då kremering inte längre tilläts av religiösa skäl. Barnet var runt 8-12 år gammalt. Den vuxna personen är preliminärt osteologiskt bedömd som man. Foto: Upplandsmuseet

Förutom högen kommer vi att arbeta mycket kring gravfältets dateringar och hur det kristna inflytandet blir allt tydligare. Vi kommer också att studera de enskilda individernas levnadsöden. Förhoppningsvis kommer vi att till våren kunna ställa ut några av fynden från undersökningen på Upplandsmuseet, när dessa har blivit konserverade.

I kristna gravar är smycken ganska ovanliga, men ett barn hade begravts med ett bronsarmband. Foto: Upplandsmuseet

Vid Gnista fanns flera begravningar som var lite extra spännande eller tankeväckande, som exempelvis en vuxen och ett 8-12 år gammalt barn gravlagda mycket nära intill varandra. Att det hedniska gravfältet fortsatte att användas även efter det att befolkningen konverterat till den kristna tron ger oss en intressant inblick i hur gravskicket ändrades i samband med religionsskiftet. Det blev viktigt att även mycket små barn skulle begravas, samtidigt som de gravlagda nu sällan fick med sig smycken eller gravgåvor till skillnad från de förkristna gravarna. Undantag finns dock. En begravning var av ett litet barn, ännu inte åldersbedömd men kortare än en meter, som hade begravts med ett bronsarmband runt handleden. En ung kvinna hade i sin tur fått två guldfolierade pärlor med sig.

En grav som möjligen visar på en osäker relation till det nya kristna begravningssättet var den individ som hade lagts ner i en avlång grop, men som sedan hade bränts nere i gropen. Det är inte så lätt att bränna en kropp nere i en grop så nederdelen av kroppen var så gott som fullständigt kremerad, medan överkroppen var mindre påverkad av elden. Vi tar gärna in tips på snarlika fynd av gravar från andra platser! Förfaringssättet hade givit mycket speciella bevaringsförhållanden och i anknytning till kroppen fanns bevarade textilfragment, bitar av ett rep, samt olika föremål av ben.

Grav där skelettet delvis bränts nere i gropen, vilket förefaller vara en blandning av det hedniska och det kristna gravskicket. Foto: Upplandsmuseet

Nu tar rapportarbetet vid. Skelett och brända ben ska analyseras av osteologerna, fynden ska konserveras och undersökas närmare, analyser ska genomföras och allt ska bedömas, tolkas och sättas in i sitt sammanhang. Det tar tyvärr ett par år innan en färdig rapport kan finnas tillgänglig. Vi ska dock försöka hålla er uppdaterade under gång här på bloggen: följ kategorin Gnista gravfält så missar du inga inlägg.

Publicerat i Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Medeltid/Historisk, Uppland | Lämna en kommentar

Gamla Uppsala blir ännu mer monumental

Postat den 18 oktober, 2013 av Åsa M Larsson

Jonas Wikborg, biträdande projektledare, tar kort på ett av fundamenten. Foto: SAU

Denna vecka gick vi som ingår i projektet Ostkustbanan Gamla Uppsala ut med information till pressen om de monumentala pålfundament som vi hittat under Vattholmavägen och som sträcker sig hela vägen upp till Samnanån. När vi under förundersökningen 2010 hittade de första fundamenten i åkern söder om Gamla Uppsala på en rad som sträcker sig bort mot storhögarna, och dessutom ett par stycken söder om Samnan, hade vi knappast vågat hoppas på detta resultat. Det är fortfarande en hisnande känsla att hitta så välbevarade och obestridliga bevis på platsens betydelse under järnåldern.

Intresset från media har varit stort. Det är inte varje dag en arkeologisk nyhet får ta upp hedersplatsen på Dagens Nyheters förstasida. Det gjordes också ett långt och mycket bra inslag på Studio Ett. Det blev även fina reportage i både text och bild på UNT, SVT Uppland och TV4 Uppsala. Dessutom har Radio Sweden gjort ett inslag på engelska om ni vill skryta lite om vilka fina fornlämningar vi har i Sverige för vänner i utlandet.

Ulf Celin vid en framrensad stenpackning som omgett en av pålarna. I bakgrunden syns fler som ligger på rad under det som var Vattholmavägen. Foto: SAU

Den exakta åldern på konstruktionen av pålraden, om den tillkommit vid ett enda eller flera olika tidpunkter, hur den använts och när den raserades är något vi nu kommer arbeta vidare med inne på kontoret, med hjälp av olika sorters analyser. Att den är ett ”mysterium” som det gärna heter i media är väl inte helt korrekt. Det är uppenbart att den markerat kommunikationsleden in i området och vidare mot det stora gravfältet. Men det återstår helt klart mycket för oss att förstå om dess användning och betydelse för människorna som konstruerade den. Vi ser fram emot att sätta tänderna i detta ordentligt under det rapportarbete som nu tar vid.

För nyfikna finns det flera inlägg på vår egen projektsida om fundamenten och om resterna av en gammal väg invid dem som vi undersökte under hösten.

UPPDATERING:

På grund av det stora intresset som genererats av den massmediala uppmärksamheten anordnar Gamla Uppsala museum extra visningar:

Lördag och söndag 19-20 oktober kl. 14

Publicerat i Förmedling, Gamla Uppsala, Järnålder, Uppland | Lämna en kommentar

När havet nådde Heby

Postat den 14 oktober, 2013 av Åsa M Larsson

Rest av en handtagskärna i kvarts, hittad på Huddunge 222. Foto: Michel Guinard

Under hösten har SAU slutundersökt mesolitiska lokaler längs med Dalkarlsåsen, norr om Heby i Uppland. Anledningen är att riksväg 56 ska dras om och få en säkrare sträckning. Idag är området en bra bit in i Uppland och omgivet av barr- och lövskogar, men under mesolitikum var åsen en ö ute i kustbandet. Preliminärt är lokalerna daterade till mellan 7000-5000 f.Kr. utifrån sin höjd över havet. Vi får se om vi hittar organiskt material som kan ge oss en närmare absolut datering, men bevaringsgraden är inte den bästa i de sandiga jordarna.

Kvartsavslag från Västerlövsta. Foto: Kerstin Westrin

Främst är det tre lokaler som gett mycket fina resultat vid utgrävningarna, en i Huddunge socken och två i Västerlövsta socken. I första hand hittar vi slagen kvarts, men även tuff, grönsten, hälleflinta och skiffer har påträffats. Ett par av lokalerna är ganska små och kan representera tidsmässigt begränsade aktiviteter. Den tredje är lite större med fynd i olika lägen nedför en sluttning, vilket skulle kunna komma sig av att man återvänt efter hand som landet höjt sig ur havet.

Mer detaljerade beskrivningar av platserna kommer senare i höst när alla har hunnit komma in från fält och registreringen av stenmaterialet är klart. Till dess får ni nöja er med lite fina bilder.

Del av redskap tillverkad i skiffer, eggen är slipad. Foto: Roger Wikell

Det vackra höstvädret har varit mycket uppskattat

Länsantikvarie Agneta Åkerlund och Ann Luthander från Länsstyrelsen på platsbesök. Fredrik Andersson, Niklas Stenbäck och Michel Guinard visar upp lokalerna. Foto: Åsa Larsson

Niklas och Michel visar Agneta och Ann en del av det mesolitiska stenmaterialet. Foto: Åsa Larsson

Kerstin Westrin ordnar fyndpåsar, men räven är mest intresserad av fallfrukten. Foto: Åsa Larsson

Publicerat i Boplats, Föremål, Stenålder, Uppland, Väg 56 | 2 kommentarer

Gnistahögen undersökt

Postat den 3 oktober, 2013 av Andreas Hennius

Grävgänget på Gnistahögen. Fredrik Thölin, Andreas Hennius, Emma Sjöling, Dan Fagerlund, Anna Ölund, Sofia Prata Foto: Upplandsmuseet

Det har varit lite tyst från Gnista på bloggen ett tag. Det beror på två saker. Dels att vi varit väldigt upptagna med att gräva ut den stora högen och dels har vi gjort ett medvetet val att inte berätta vad vi gör eftersom det tyvärr alltid finns risk för skattletare. Nu när högen är borta är vi väldigt glada att kunna berätta om de ännu mycket preliminära resultaten.

En del av spelbrickorna hade glada ansikten inristat på undersidan. Foto: Upplandsmuseet

Högen var nästan 19 meter i diameter och närmare tre meter hög. Den innehöll en begravning som syntes som ett stort brandlager i botten. Den centrala delen var plundrad. Sannolikt skedde detta redan under förhistorisk tid. Trots detta var fynden extraordinära.

Med sig på gravbålet hade den avlidne, som sannolikt var en man, fått med sig minst en häst med hela sin utrustning. Vi har också identifierat ben från ko, får, gris, hund och olika fåglar. Vi har hittat närmare fyrtio spelbrickor av horn, förgyllda beslag med infattade granater som sannolikt suttit på skölden, pressbleck i silver från hjälm eller sköld. Ytterligare ett spännande fynd är resterna av minst en glasbägare av en typ vi brukar kalla snabelbägare.

Ett av tre förgyllda beslag med infattade granater, sannolikt har de suttit på en sköld. Foto: Upplandsmuseet

Fynden är brända och fragmentariska men visar på en enastående hög kvalitet och vittnar om en man med mycket hög social status.

Utifrån fynden kan vi datera högen till sent 500-tal vilket även stämmer bra med det analyserade kolprovet från förundersökningen. Ett bränt nypon tyder på att mannen i högen dog på hösten. Högen byggdes i en första etapp cirka en och en halv meter hög. Senare byggdes den på med ungefär lika mycket till.

Nu har vi några veckor kvar att gräva och ska då ta upp de sista skelettgravarna.

Läs våra tidigare blogginlägg från undersökningen

Försilvrat pressbleck, kanske från hjälmen eller skölden. Foto: Upplandsmuseet

Publicerat i Föremål, Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Uppland | 7 kommentarer

Gnista och den goda hjälten Styrbjörn

Postat den 23 augusti, 2013 av Andreas Hennius

Det är inte alltid att lätt att förstå var det behövs göras arkeologiska undersökningar. Området vid Gnista utgörs idag av en gräsbevuxen kulle mitt på en golfbana. Många har antagit att högen var en jordhög som lämnats kvar vid något vägbygge eller annan sentida verksamhet. Varför ska arkeologerna gräva just här?

Vid en arkeologisk undersökning 1976 undersökte Upplandsmuseet tre brandgravar från 900-talet vid landsvägen norr om Gnistahögen. Fyndmaterialet var mycket rikt och utgjordes av bland annat svärd, hästutrustning, dräktdetaljer, pilspetsar, pärlor, sköldbuckla och keramik. Gravarna var skadade och gravfältets totala utbredning kunde aldrig fastställas.

Fynden från brandgravarna som undersöktes norr om Gnista 1976.

Ytterligare ett tecken på att gravhögen ingått i ett större sammanhang finns i Monumenta Upplandica från 1710 där Peringskiöld skriver:

”På Gnista ägor och Norby vtjord, midt emot Gnista tää, thär gamle Wägen framkommer, och then nye Wägen sammanstöter, löpandes från Vpsala Stad till Fundbo sochn, stanna Wij litet at beskåda the fornas häfd. Ty här wid landzwägen emillan Gnista tää och Norby Wäderqwarn, är nyligen vthu jorden vpfunnen en Runesten, liggande Wid en gammalfyrkantig stenlagd Ättegraf; kring hwilken finnas i nejden Wid pass 80 stycken Ättehögar; och ännu strax här hos på Kumla ägor i Danmark sochn, finnas äfwen så 83 högar och ringlar, af hwilka Norby bönderne nyligen vpkört några till Åker.”

Runstenen är idag försvunnen och den exakta fyndplatsen går inte att fastställa. Väderkvarnsbacken ligger strax väster om det nu aktuella området och landsvägen har kommit fram någonstans i den norra delen. Peringskiöld var mest intresserad av runstenen men på hans avritning av stenen syns också flera mycket stora gravhögar.

Peringskiölds avbildning av runstenen som en gång stod vid vägen förbi Gnista. (Monumenti Upplandica 1710)

För inskriptionen på runstenen är vi helt hänvisade till Peringskiölds avritning. En inte helt tillförlitlig tolkning av texten lyder ”Ingwar och Trofast samt Husrik läto skrifwa på Steen åt then goda Hielten Styrbjörn”

Med denna bakgrundskunskap blir det lättare att förstå varför arkeologerna inte blev förvånade av det första skelettet som påträffades vid den inledande utredningen av platsen. En ovanligt stor gravhög, en runsten och vikingatida vapengravar vittnar om att de som begravdes vid Gnista hade möjligheterna att bygga storslagna gravmonument som skulle vittna om deras samhällsposition. Tyvärr har de flesta gravöverbyggnader förstörts av århundraden med odling och avslutningsvis en omformning av landskapet vid anläggandet av golfbanan. Under marken finns dock spåren kvar av Styrbjörn och hans fränder.

Publicerat i Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Uppland | 2 kommentarer

Arkeologidagen 2013

Postat den 20 augusti, 2013 av Åsa M Larsson

På söndag är det dags för Arkeologdagen då allehanda museer och utgrävningar öppnar upp för allmänheten och berättar om årets undersökningar. Här kommer information om de som SAU är involverad i: från jägarstenålder till tidig medeltid. Notera att alla aktiviteter är gratis!

Kommentera gärna efteråt på bloggen om det var nåt ni gillade eller skulle önska att det gjordes annorlunda till nästa år.

Gamla Uppsala

OKB-projektet och Gamla Uppsala museum samarbetar med visningar, föreläsningar och guidningar om järnålder och medeltid.

12.00     Benen berättar. Föredrag av arkeologen och benexperten Sofia Prata, SAU.

13.00 – 15.00 Benbord. Arkeologen och benexperten Sofia Prata visar skelettfynd vid ett bord i museet.

13.00     Visning av utgrävningsområdet

13.15     Visning av museet

14.00     Visning av utgrävningsområdet

14.15     Visning av museet

15.00     ”Ny teknik för att visualisera Gamla Uppsala” – föredrag av arkeologen Daniel Löwenborg, Uppsala universitet.

Prova på att vara arkeolog! I grävlådor bakom museet kan stora som små prova på att gräva efter historien. Starttider: 10.30, 11,00 12,00, 12.30, 13.00, 14.00, 14.30, 15.00

Under dagen kommer ni också att kunna gå en tipspromenad och se utvalda fynd från utgrävningen.

Gnista gravfält, Uppsala

Andreas Hennius, Upplandsmuseet, och Helena Hulth, SAU, visar och berättar kring undersökningen av storhögen och gravfältet vid Gnista, där man begravt sina döda både under hednisk tid och tidig medeltid.

  • Guidad visning kl 11.00-11.30
  • Guidad visning kl 13.00-13.30

Vägbeskrivning: I början av Väg 282 (Almungevägen). Kör mot Almunge vid Gnistarondellen (Uppsalas södra utfart). Efter ca 300 meter på höger sida är utgrävningsplatsen. Följ skyltarna.

Kjula, Eskilstuna, Södermanland

Skärgårdsliv i Kjula

SAU och Sörmlands museum berättar om resultaten från 2013 års arkeologiska undersökningar av boplatser från äldsta stenålder strax utanför Kjula. Här finns spår från de människor som levde i vad som då var en skärgård, för 7000-8000 år sedan.

Visningar: 11.00 och 13.00

Vägbeskrivning: Platsen är belägen ca 2,6 km söder om Kjula i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Från E20, tag av söderut i Kjula och kör mot Ärla (väg 899). Platsen ligger vid Eskilstuna flygplats, håll utkik efter Sörmlands museums skylt.

Kontakt: Patrik Gustafsson, Sörmlands museum. 070-651 06 71

Publicerat i Allmänt, Förmedling, Gamla Uppsala, Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Kjula, Medeltid/Historisk, Populärt, Södermanland, Stenålder, Uppland | Lämna en kommentar

Makt och människor i Gnista

Postat den 16 augusti, 2013 av Andreas Hennius

En av skelettgravarna som påträffats. Bevaringsgraden varierar. Foto: Åsa Larsson, SAU

Undersökningen vid Gnista har pågått en dryg vecka. Vi är nu full personalstyrka (sex arkeologer, grävmaskinist och dumperförare) och vi har hunnit undersöka de första skeletten. Högen väntar vi med ytterligare några dagar.

Länsstyrelsen ansvarar för kulturmiljö och fornlämningar och beslutar vilka som kan få tas bort och i så fall vilka insatser som krävs. Oftast räcker det inte med att bara dokumentera och registrera det som finns, utan vi måste sätta in dem i ett sammanhang och skapa ny eller fördjupad kunskap om förhistorien (se t ex Uppsala länsstyrelses rapport om uppdragsarkeologins målgrupper).

Så här sattes ramarna för undersökningen av Gnista-gravfältet:

Undersökningen ska skapa ny och meningsfull kunskap om gravskick och gravritual samt sociala och religiösa förhållanden, lokalt och regionalt, i en politiskt och religiöst föränderlig tid.

Utsikt över området som undersöks. Till höger syns storhögen. Tidigare fanns här även en hel del mindre högar från järnåldern, men de har plöjts bort. Under ytan finns dock en del bevarat. Foto: Andreas Hennius, Upplandsmuseet

Med utgångspunkt i detta formulerade vi i vårt anbud tre huvudsakliga teman vilka kommer att genomsyra hela undersökningen.

  • Människornas liv – Skelett och brända ben

Vi räknar med att undersöka upptill ett femtiotal skelett och ett mindre antal brandgravar. Osteologiska studier är därför en mycket stor del av undersökningen. Vi hoppas att med hjälp av undersökningsmetodiken och naturvetenskapliga analyser kunna ge en bra bild av människornas liv och livsvillkor på landsbygden under tidig medeltid. Det osteologiska materialet spelat också en viktig roll för diskussioner kring gravritualer.

  • Aristokratiska miljöer

Undersökningen av den stora gravhögen kommer att kunna belysa sociala strukturer och aristokratiska miljöer under yngre järnålder runt Uppsala. Gravar som indikerar elitmiljöer är vanliga i området och har säkerligen ett sammanhang med den aristokratiska närvaron i Uppsala under medeltid. Gravfältet har god potential att användas som utgångspunkt för problematiserande av vilka statusmiljöer som växer fram runt Uppsala under yngre järnåldern och hur social status visades i samband med begravning.

  • Religionsskifte – Ritualer i förändringstid

Gravfältets långa brukningstid innefattar stora förändringar såväl religiöst som politiskt. Undersökningen ger goda möjligheter att studera övergången från hedendom till kristendom i regionen samt testa rådande föreställningar kring religionsskiftet i regionen. Möjligheten finns att belysa den distinkta mellansvenska begravningspraktik som växer fram under den aktuella övergångsperioden där det i Mälardalen skapas ett gravskick med referenser till såväl förkristen som kristen religion.

Till varje tema har knutits en extern expert/forskare. På detta vis kommer resultaten direkt att kunna användas i aktuell forskning. Anna Kjellström är osteolog och har undersökt ett flertal tidigkristna gravar och livsöden i bland annat Sigtuna. John Ljungkvist ingår i ett forskningsprojekt kring elitgravars roll på järnåldersgravfält i Uppsalatrakten i ett långtidsperspektiv. Jhonny Therus är doktorand vars avhandlingsprojekt behandlar förändringen i det Uppländska gravskicket under tiden ca 800-1150, med fokus på övergången från brandskick till skelettgravskick.

Hitta alla uppdateringar om Gnista-gravfältet på denna direktlänk.

Publicerat i Förmedling, Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Medeltid/Historisk, Uppland | 1 kommentar

Gnista gravfält

Postat den 7 augusti, 2013 av Åsa M Larsson

I måndags tjuvstartades undersökningarna på Gnista gravfält, i södra utkanten av Uppsala, då Fredrik Thölin sökte av området med metalldetektor. Imorgon drar vi igång ordentligt med grävmaskiner och avbaning. Utgrävningen är ett samarbete mellan SAU och Upplandsmuseet: projektledare är Andreas Hennius från Upplandsmuseet som ansvarade för förundersökningen. Biträdande projektledare är Emma Sjöling från SAU, som även är huvudansvarig osteolog både i fält och under rapportarbetet. När förundersökningen genomfördes var det redan känt att det fanns en storhög på platsen men när ytan runtomkring började undersökas hittades faktiskt flera skelettgravar med relativt välbevarade ben.

Fredrik Thölin, SAU och Dan Fagerlund, Upplandsmuseet. I bakgrunden syns storhögen. Foto: Andreas Hennius, Upplandsmuseet

Allt tyder på att detta är tidigt kristna gravar, från den period då människorna i området konverterar till den nya tron och slutar bränna sina döda på bål. När kristendomen väl är etablerad gravläggs de döda i vigd jord på kyrkogårdarna, men under en övergångsperiod förefaller det alltså som att man fortsatte använda ättegravfältet. Troligen kommer vi även hitta en hel del brandgravar från järnåldern också. I vilken mån det verkar vara en överlappning kronologiskt, eller om det är ett tvärt byte, återstår det att se om vi kan avgöra. Det ska även bli intressant att se om de hedniska traditionerna ändå påverkat det kristna gravskicket.

Ett av huvudsyftena med undersökningen är att belysa livsöden och inte bara gravseder. Genom laborativa analyser av benen kan vi få en inblick i dieten hos de döda, inte bara under de sista levnadsåren utan även under olika faser av barndomen. Detta kan sedan jämföras med likartade studier gjorda på tidigkristna begravningar i Sigtuna och Birka. Skiljer sig livsvillkoren för denna Upplandsätt från de boende i de urbana miljöerna?

Uppdateringar kommer publiceras här på SAUs blogg, men även på Upplandsmuseets Facebook-sida – gilla den så att du inte missar bilder och nyheter!

Vi kommer ha ett par visningar på Arkeologidagen, vilka anordnas av Upplandsmuseet. Passa på!

Datum: Söndagen den 25/8

Tid: Kl 11.00 och kl 13.00

Vägbeskrivning: I början av Väg 282 (Almungevägen). Kör mot Almunge vid Gnistarondellen (Uppsalas södra utfart). Efter ca 300 meter på höger sida är utgrävningsplatsen.

Publicerat i Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Medeltid/Historisk, Uppland | 2 kommentarer