Grävgänget på Gnistahögen. Fredrik Thölin, Andreas Hennius, Emma Sjöling, Dan Fagerlund, Anna Ölund, Sofia Prata Foto: Upplandsmuseet
Det har varit lite tyst från Gnista på bloggen ett tag. Det beror på två saker. Dels att vi varit väldigt upptagna med att gräva ut den stora högen och dels har vi gjort ett medvetet val att inte berätta vad vi gör eftersom det tyvärr alltid finns risk för skattletare. Nu när högen är borta är vi väldigt glada att kunna berätta om de ännu mycket preliminära resultaten.
En del av spelbrickorna hade glada ansikten inristat på undersidan. Foto: Upplandsmuseet
Högen var nästan 19 meter i diameter och närmare tre meter hög. Den innehöll en begravning som syntes som ett stort brandlager i botten. Den centrala delen var plundrad. Sannolikt skedde detta redan under förhistorisk tid. Trots detta var fynden extraordinära.
Med sig på gravbålet hade den avlidne, som sannolikt var en man, fått med sig minst en häst med hela sin utrustning. Vi har också identifierat ben från ko, får, gris, hund och olika fåglar. Vi har hittat närmare fyrtio spelbrickor av horn, förgyllda beslag med infattade granater som sannolikt suttit på skölden, pressbleck i silver från hjälm eller sköld. Ytterligare ett spännande fynd är resterna av minst en glasbägare av en typ vi brukar kalla snabelbägare.
Ett av tre förgyllda beslag med infattade granater, sannolikt har de suttit på en sköld. Foto: Upplandsmuseet
Fynden är brända och fragmentariska men visar på en enastående hög kvalitet och vittnar om en man med mycket hög social status.
Utifrån fynden kan vi datera högen till sent 500-tal vilket även stämmer bra med det analyserade kolprovet från förundersökningen. Ett bränt nypon tyder på att mannen i högen dog på hösten. Högen byggdes i en första etapp cirka en och en halv meter hög. Senare byggdes den på med ungefär lika mycket till.
Nu har vi några veckor kvar att gräva och ska då ta upp de sista skelettgravarna.
Läs våra tidigare blogginlägg från undersökningen
Försilvrat pressbleck, kanske från hjälmen eller skölden. Foto: Upplandsmuseet
hej, tillykke med det superspændende fund. Jeg synes jo ikke mindst, at selve ligbålet er meget interessant, da det kan rumme et stort potentiale for at belyse ligbrændingsskikken. Er I i den forbindelse opmærksomme på de analyser Allistair Marshall har lavet af ligbrændingspladser, som han er i stand til at dokumentere ved at måle den magnetiske susceptibilitet i undergrunden, selv når brændingsstederne næsten er borte? Se evt. nedenstående henvisninger.
mvh. Mogens
Marshall, A. 1998: Visualising Burnt Areas: Patterns of Magnetic Susceptibility at Guiting Power 1 Round Barrow (Glos., UK). Archaeological Prospection 5, s. 159-177.
-2011: Experimental Archaeology: 1. Early Bronze Age Cremation Pyres. BAR British Series 530. Oxford.
Tack Mogens! De har haft så fullt uppe ute i Gnista att bloggen tyvärr blivit lidande. Vi ska definitivt följa upp den relevanta frågan om likbränningen, även om vi inte har möjlighet att göra den magnetiska analysen. Kanske nåt för framtiden, nu har vi hittat troliga kremeringsplatser både i Gnista och i Gamla Uppsala.
Gratulerar till en givande grävning. Det är sällan vi får tillfälle att gräva stora gravhögar. Resultatet var ju väldigt bra, även för mig. Stämmer väl in i mina resultat i min avhandling om Mälardalens monumentala högar från järnåldern. Sånt är alltid kul.
Bratt, Peter. 2008. Makt uttryckt i jord och Sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern. Stockholms universitet
Tack Peter.
Det har varit en otroligt spännande och ovanlig undersökning. NU börjar det stora analysarbetet och vi har all anledning att höras igen angående tolkningarna av såväl hög som omkringliggande gravar.
læs evt. om eksperimentelle ligbrændingspladser her: http://blog.museum.odense.dk/mogens-bo-henriksen/mogens-bo-henriksens-blog-om-jernaldergrave-og-forhistorisk-ligbraending-4/
Är högen permanent borttagen?
Hej Jimmy
Ursäkta sent svar.
ja högen och kringliggande begravningar är borttagna för att göra plats åt andra verksamheter på platsen