Just nu pågår en undersökning av en boplats från yngre järnåldern, möjligen vendeltid, i Tortuna Västmanland. I våras förundersökte vi här inför att skolan planerade ombyggnad. Då framkom delar av en medeltida kyrkogård och rester av kapellet. Byggplanen gjordes om så att dessa ytor kunde bevaras, eftersom det hade kostat mycket att undersöka dom och i den mån det går vill och ska vi bevara fornlämningarna eftersom en utgrävning alltid medför att information går förlorad. En delyta som innehöll äldre lämningar, från slutet av järnåldern, behövde dock undersökas och dokumenteras för att skolan ska kunna bygga nytt.
Jonas Svensson Hennius, Fredrik Thölin, Emelie Svenman, Karolina Karlsson och Frida Löjdström drog igång utgrävningen för en vecka sen och det är fina och rejäla spår som framkommer av de som bodde här för uppemot 1400 år sen. Att platsen heter Tortuna är naturligtvis extra intressant, inte bara för att det är namnet på en välkänd fornnordisk gudom utan än mer för att ”tuna” i ortnamn troligen signalerar en viktig roll i Mälardalens järnåldersamhälle. Inte minst gäller detta för Västmanland, med de rika båtgravarna i Tuna i Badelunda.
2010 undersökte SAU Gilltuna utanför Västerås, där en inhägnad med flera gårdar i lång kontinuitet framkom. Det är den första fullständigt undersökta och rapporterade tuna-boplatsen i Sverige. I samband med rapportarbetet hölls ett heldagsseminarium kring tuna-problematiken inom arkeologisk och ortnamnsforskningen och detta diskuterades i rapporten och även i en rapport från våra undersökningar i Ultuna, Uppsala. Om du gör en resa genom Mellansverige så kan du roa dig med att räkna alla platsnamn där ordet ”tuna” finns med. Vad vi ser är att namnleden verkar höra samman med boplatser som växer fram eller får ökad betydelse i början av den yngre järnåldern, runt 500-600 e.Kr.
Vi kommer skriva mer om resultaten från Tortuna här på bloggen i samband med rapportarbetet.