Malsten i stolphålet

En malsten dök upp i ett av stolphålen vid Eds allé.

En malsten dök upp i ett av stolphålen vid Eds allé.

Nu har vi hittat en malsten i ett stolphål, som hör till ett av husen vid Eds allé. I stolphålet har det en gång stått en stolpe, som tillsammans med andra stolpar burit upp taket.

Malstenen är ett förarbete och har sannolikt gått sönder när man tillverkade den. Sedan har den använts som skoning, för att stötta stolpen.

En alternativ tolkning är att malstenen lagt ner som ett husoffer. Under vikingatiden var det nämligen inte ovanligt att man lade ner djurben och annat som skulle bringa lycka i hemmet.

Nu letar vi efter de andra stolphålen som hör till huset, så att vi får en bild av själva huskonstruktionen.

Så här såg forntida malkvarnar ut. Tänk dig att en pinne sticker upp i den övre malstenen, som gör så att stenen kan rotera mot den undre.

Så här såg forntida malkvarnar ut. Tänk dig att en pinne sticker upp i den övre malstenen, som gör så att stenen kan rotera mot den undre.

Det här inlägget postades i Boplats, Eds Allé, Föremål, Järnålder, Stockholms län. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Malsten i stolphålet

  1. Lars Lundqvist skriver:

    I anslutning till det största rummet i en av hallarna i Slöinge fann vi en malsten.

  2. Maths Bertell skriver:

    Ett offer är när man lämnar något av värde, som fortfarande går att använda, samt att offret har en tänkt mottagare som kommer att skänka något i gengäld. Ur ett religionshistoriskt perspektiv, alltså. Hur resonerar ni kring det?

    • Kristina Ekero Eriksson skriver:

      Tack för din kommentar! Det är ju väldigt vanligt med malstenar i stolphål, så det verkar vara en medveten handling att de hamnar just där. Det kan ju tolkas som att de enbart är praktiska att använda som skoning. Samtidigt har malstenarna förmodligen haft ett symboliskt värde, eftersom de har med skörden och fruktbarhet att göra. Skulle du kalla det deponering i stället?

    • Åsa M Larsson skriver:

      Husoffer är ett ganska vanligt förekommande fenomen som finns i många olika former och kulturer. Ofta handlar det om att säkerställa att husandar och dylika väsen ser efter människor och djur. Ibland har djur grävts ned under tröskeln, ibland har små guldfigurer av kärlekspar lagts i (eller bakats in i) stolparna.

      En intressant parallell är att pelarna i domkyrkan i Uppsala bokstavligt talat vilar på runstenar – en kan ses idag genom ett glas i golvet. Runstenarna var ju överlag kristna (kristna symboler och gud nämns ofta). De sågs säkert som lämningar av de pionjärer som införde den ”sanna tron”. Att domkyrkan då vilar på dom får en stark symbolisk innebörd. Att resa ett hus vilandes på en malsten kan också haft en symbolisk innebörd för de jordbrukare som skulle bo där. Då gjorde det kanske inget att den inte var helt färdig.

  3. Bosse Hedblom skriver:

    Av bilden att döma i den färska brottytan ser det ut att röra sig om så kallad jotnisk sandsten vilket förekommer såväl i mitt hemlandskap i Storsjöområdet i Gästrikland (Gävlesandsten) som i bl a Roslagen (Roslagssten eller Roslagssandsten) och södra delen av Mälaren (Mälarsandsten) . Jag skulle benämna stenen som liggare eller understen i en roterande handkvarn och inte kalla den malsten.
    Finns stenen i en kontext tidsmässigt i yngre järnålder eller kan det vridkvarnsfyndet även vara tidig medeltid? Det skulle vara intressant att kontrollera om stenen är ett ofullbordat ämne eller om den har spår av pikhackning från skärpningen av malytan och även har spår av malning.
    Finns även fragment av svagt grågrönaktig glimmerskiffer med kvartsströkorn? Sådana kvarnstensfragment är mycket vanliga i stadsgrävningar i medeltid i bl a Uppsala och Sigtuna men även andra städer och även på landsbygden i stora delar av Mellansverige.

    • susanna eklund skriver:

      Tack för dina intressanta kommentar. Vridkvarnen kommer i en vikingatida kontext. Ska be vår stenspecialist titta närmre på brottytan och återkommer!

      • Bosse Hedblom skriver:

        Tack Susanna. Om jag inte ser alldeles fel så är det rödaktig jotnisk sandsten som är bergarten och det är ganska vanligt för Upplands kvarnstenar från vikingatid. Det som är mer intressant är om detta exemplar är ett kvarnstensämne eller om det är en brukad kvarnsten med spår från användningen på malytan. Det ses enklast nära kvarnstenens periferi.

  4. Teresa skriver:

    I hve a rock can someone tell me what this is I found it next to a river by my home.

Lämna ett svar till Lars Lundqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *