Gnista och den goda hjälten Styrbjörn

Det är inte alltid att lätt att förstå var det behövs göras arkeologiska undersökningar. Området vid Gnista utgörs idag av en gräsbevuxen kulle mitt på en golfbana. Många har antagit att högen var en jordhög som lämnats kvar vid något vägbygge eller annan sentida verksamhet. Varför ska arkeologerna gräva just här?

Vid en arkeologisk undersökning 1976 undersökte Upplandsmuseet tre brandgravar från 900-talet vid landsvägen norr om Gnistahögen. Fyndmaterialet var mycket rikt och utgjordes av bland annat svärd, hästutrustning, dräktdetaljer, pilspetsar, pärlor, sköldbuckla och keramik. Gravarna var skadade och gravfältets totala utbredning kunde aldrig fastställas.

Fynden från brandgravarna som undersöktes norr om Gnista 1976.

Ytterligare ett tecken på att gravhögen ingått i ett större sammanhang finns i Monumenta Upplandica från 1710 där Peringskiöld skriver:

”På Gnista ägor och Norby vtjord, midt emot Gnista tää, thär gamle Wägen framkommer, och then nye Wägen sammanstöter, löpandes från Vpsala Stad till Fundbo sochn, stanna Wij litet at beskåda the fornas häfd. Ty här wid landzwägen emillan Gnista tää och Norby Wäderqwarn, är nyligen vthu jorden vpfunnen en Runesten, liggande Wid en gammalfyrkantig stenlagd Ättegraf; kring hwilken finnas i nejden Wid pass 80 stycken Ättehögar; och ännu strax här hos på Kumla ägor i Danmark sochn, finnas äfwen så 83 högar och ringlar, af hwilka Norby bönderne nyligen vpkört några till Åker.”

Runstenen är idag försvunnen och den exakta fyndplatsen går inte att fastställa. Väderkvarnsbacken ligger strax väster om det nu aktuella området och landsvägen har kommit fram någonstans i den norra delen. Peringskiöld var mest intresserad av runstenen men på hans avritning av stenen syns också flera mycket stora gravhögar.

Peringskiölds avbildning av runstenen som en gång stod vid vägen förbi Gnista. (Monumenti Upplandica 1710)

För inskriptionen på runstenen är vi helt hänvisade till Peringskiölds avritning. En inte helt tillförlitlig tolkning av texten lyder ”Ingwar och Trofast samt Husrik läto skrifwa på Steen åt then goda Hielten Styrbjörn”

Med denna bakgrundskunskap blir det lättare att förstå varför arkeologerna inte blev förvånade av det första skelettet som påträffades vid den inledande utredningen av platsen. En ovanligt stor gravhög, en runsten och vikingatida vapengravar vittnar om att de som begravdes vid Gnista hade möjligheterna att bygga storslagna gravmonument som skulle vittna om deras samhällsposition. Tyvärr har de flesta gravöverbyggnader förstörts av århundraden med odling och avslutningsvis en omformning av landskapet vid anläggandet av golfbanan. Under marken finns dock spåren kvar av Styrbjörn och hans fränder.

Det här inlägget postades i Gnista gravfält, Gravfält o gravar, Järnålder, Uppland. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Gnista och den goda hjälten Styrbjörn

  1. Jan Melander skriver:

    Det där var min första egna utgrävning. Började som ett litet brandlager i en dikeskant som man kunde sätta en oerfaren nyexad arkeolog på. När vi slutade kunde vi som var med konstatera att i framtiden kan det bara bära utför när det gäller fyndkvaliteten i framtida utgrävningar för oss.
    Blir intressant att följa er.

  2. Åsa M Larsson skriver:

    Ja risken är att allt kommer verka lite beigt i jämförelse i framtiden för de som är med på årets utgrävningar. Yrkesrisk som de nog gärna tar gissar jag 🙂

Lämna ett svar till Jan Melander Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *