Kjula – mesolitiska lokaler i Södermanland

Trindyxa av bergart, hittad på Kjula 295. Foto: Lena Sundin

I måndags inleddes slutundersökningarna av de mesolitiska lokalerna vid Kjulaåsen i närheten av Eskilstuna. Niklas Stenbäck och Michel Guinard leder arbete och projektet genomförs i samarbete med Patrik Gustafsson vid Sörmlands museum.

Kjulalokalerna är förmodligen temporära skärgårdslokaler som ingått i ett större sammanhang med skilda typer av lokaler i olika miljöer mellan ca 7000-4500 f.Kr. De ligger på nivåer mellan 43-56 m ö h. De flesta består av mindre strandnära aktivitetsytor med undantag av Kjula 295 som tycks vara större och utifrån 14C-dateringarna mera av en inlandslokal. Det är på denna yta som undersökningen nu har inletts, med avbaning, rensning och rutgrävning. En del slagen kvarts har kommit fram, men igår hittade Kerstin Westrin en riktigt fin trindyxa av bergart i sin ruta.

Utgrävningarna ger oss möjlighet att inom ett begränsat område undersöka både samtida och oliktida boplatser i ett dåtida skärgårdslandskap. Kronologiskt finns potential att studera teknologiska förändringsprocesser och förändringar i råmaterialnyttjande. Den teknologiska introduktionen av handtagskärnor i Skandinavien dateras till ca 6500 f. Kr. Inom stora delar av Europa finns äldre spånteknologier, men i Mellansverige och norrut har det funnits få indikationer på detta.

Under senare år har bilden förändrats något, t ex har Sörmlands museum undersökt Näsna, sydväst om Eskilstuna samt Lövgölen i Lunda socken där spån och spånkärnor av tidig-mellanmesolitisk typ (storspån) identifierats i flera råmaterial. Näsna är daterad till ca 6700-6400 f. Kr. och teknologiskt tillhör den en äldre fas än handtagskärnorna. Detta pekar mot att det finns möjlighet att studera övergångsfasen mellan dessa teknologier vid Kjulalokalerna, där t ex handtagskärnor och mikrospån påträffades under förundersökningen som utfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård.

Kjula 295. Ytlagret har banats av och ytan finrensas. Ett antal rutor grävs för att belysa den rumsliga spridningen av fynden. Foto: Kerstin Westrin

Följ undersökningen och rapportarbetet på vår bloggkategori Kjula