Sedan några dagar har vi gått i närkamp med stubbar och rötter på det norra området. Tack och lov är det åtminstone sandig mark som är betydligt lättare att rensa än den styva leran som annars dominerar i Uppsalatrakten. Då och då kommer det riktiga störskurar av regn, men tack och lov är den sandiga marken väldränerad! Idag fick vi de första indikationerna på ett stolpburet långhus från järnåldern. Redan för några dagar sedan hittade vi de första stolphålen, men nu kan vi dessutom skönja att de ligger i ett karaktäristiskt mönster. I anslutning till resterna eter byggnaden finns det flera härdar och kokgropar. I kokgroparna har man tillagat mat med hjälp av upphettade stenar som lagts ned i dem. Vi har också hittat ett grophus, en 2 x 2 meter stor byggnad vars golvnivå legat närmare en meter under markytan – det var förmodligen bara taket som stack upp ovan mark. I fyllnadsmassorna i gropen har vi hittat rikligt med obrända djurben och krukskärvor – avfall som kastats på boplatsen.
Ett långhus har lämnat efter sig kraftiga stolphål med flat botten och raka nedgrävningskanter.
På en sjömansgrav planteras inga blommor – men i ett stolphål kan det växa ett träd!
Gårdagens rätt – Får i kol. Malin undersökte en kokgrop som visade sig innehålla eldsprängda stenar, träkol samt skelettdelar från ett lamm!
Wow ! Spännande !