Nu har vi jobbat en del med hustolkningarna på Gilltuna och börjar väl få någorlunda ordning på dem.
Det finns en del anläggningar på gårdstunet...
Vi har hittills lyckats urskilja 33 hus totalt, inklusive två grophus. Däremot har vi ännu inte fått några dateringar så en säker gårdskronologi får vänta lite till. Vid det centrala tunet har vi identifierat 15 stolphus och ett grophus. Där finns även en tydlig hägnad som varit i trä samt resterna efter en stenmur. Att döma av hustyperna och antalet anläggningar har vi en lång kontinuitet just på detta tun men vi har insett att vi inte kommer kunna identifiera alla hus som stått där. Även efter att vi sorterat ut de tolkade husen och hägnaderna har vi hundratals stolphål kvar som vi inte lyckas passa in i någon konstruktion men man kan vara säker på att varje stolpe en gång stått där av en anledning och hört antingen till en hägnad eller till ett hus. Det har helt enkelt varit för mycket aktivitet på ytan för att det skulle vara möjligt att hitta alla detaljer. Många århundraden av byggnadsarbeten, brunnsgrävningar, rörelser av människor och djur, och till slut åkerbruk gör att bilden är och förblir inkomplett. Men detta, att så mycket har hänt redan i forntiden, gör att vi är ännu mer säkra på att Gilltuna verkligen varit en viktig plats. Här har man stannat och byggt nya hus långt efter det att de andra gamla bylägena i grannskapet (t ex Skälby och Hacksta) övergivits och blivit åker på 400-talet. På Gilltuna försvinner bebyggelsen först någon gång under sen vikingatid, d v s 500-600 år senare.
För att visa hur tolkningen av det centrala gårdstunet (inhägnade området) ser ut i nuläget har vi gjort en animation (länk nedan).
Alla hus har alltså inte stått samtidigt. De stolphål som har ingått i hus och hägnader har fått olika färg på bilden för att man ska kunna skilja konstruktionerna åt.
För den som undrar hur alla dessa fläckar kan bli till hus finns en bra förklarande teckning här.
Pingback: Arkeologi & Historia | tervalampi