Just nu undersöker vi boplatslämningar från förhistorisk tid vid Husbyborg i Uppsala. Området ligger på västra sidan om Fyrisån, uppströms från centrum och idag blandas här jordbruksmarker och industri- och kontorslokaler. I höstas utredde Ulf Celin, Ann Lindkvist och Olle Heimer ute ett större område med anledning av att industriområdet behöver expandera. Uppe invid ett impediment hittades härdar, gropar och stolphål inom en yta som kunde begränsas ganska väl – tyvärr beroende på att nutida bebyggelsen förstört delar av den ursprungliga boplatsen.
Häradskarta från 1859-63, med det ursprungliga utredningsområdet i rött. Boplatslämningarna kom i NÖ delen, intill det impediment som kan ses på den gamla kartan. Gränserna mellan ägorna går tillbaka till storskiftet 1767. (Karta: Ann Lindkvist, från SAU Rapport 2013:20, fig 3).
Det äldsta skriftliga belägget för Husby-namnet är från 1345 då platsen benämns Husabyulleråker (SAU Rapport 2013:20, s 10). Förmodligen har det redan då ett par hundra år på nacken, för de flesta husabyar verkar bildas under 1000-1100-talet. För Uppsala-arkeologer är namnet Husbyborg framförallt förknippat med det hus som rymde de omfattande samlingarna från arkeologiska forskningsgrävningar utförda av institutionen. Inte bara från Sverige utan även Egypten, Cypern, Grekland och Turkiet. Numera ligger ansvaret för samlingarna på universitetsmuseet Gustavianum och de har precis flyttats till nya och mer ändamålsenliga lokaler i närheten av campus. En flytt som för övrigt Ulf Celin var inblandad i mot slutet som projektledare, så han har verkligen hunnit bli bekant med platsen.
Ulf Celin och Kerstin Westrin schaktar fram spåren av järnåldersbebyggelsen vid Husbyborg. Foto: Niklas Stenbäck
Boplatslämningarna som Helena Hulth, Ulf Celin och Kerstin Westrin är ute och undersöker 2014 är dock äldre än det medeltida platsnamnet, kanske mer samtida med efterleden ulleråker – ej att förväxlas med dagens Ulleråker i södra Uppsala (läs mer om den mystiske Ull i SAU Rapport 2013:5, s 9-11). De ligger framförallt samlade på de högre partierna och tunnas av ned i slänten. Tidigare undersökningar av Per Frölund i närheten gav lämningar från övergången äldre-yngre järnålder, dvs runt 200-600 e Kr (RAÄ rapport ATA dnr 6781/93). Det verkar passa ganska bra med utseendet på de anläggningar som framkommer meddelar Helena, kanske med mer övervikt på yngre järnålder. Men det kommer vi inte veta ordentligt förrän resultaten från kol14-dateringarna blir klara.
Det kommer fler inlägg om Husbyborg framöver under rapportarbetet.
