Ultuna – spåren av centralortens framväxt

Under 2009-2010 undersökte SAU ytor i och kring Ultuna i samband med utbyggnaden av nytt campus vid SLU: Ultuna by och Ultuna Södra gärdet. Resultaten från dessa utgrävningar finns nu att ta del av i två rapporter av Helena Hulth, som är ansvarig för Ultuna-undersökningarna vid SAU. Rapporterna finns att beställa, eller att ladda ned som PDF (följ länkarna nedan).

Ultuna By rapport. Med det fina hänget föreställande en häst

Ultuna by – i händelsernas centrum. Boplats och rit. Bronsålder, yngre järnålder och efterreformatorisk tid

Arkeologiska slutundersökningar. Fornlämningarna Uppsala 652 och 653, Ultuna 2:23, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU rapport 2013:5

Helena Hulth. Med bidrag av Emma Sjöling & John Ljungkvist

Utdrag från baksidestexten: Det arkeologiska förarbetet bestod av en fördjupad utredning, som trots en ganska ringa mängd fornlämningar väntades kunna ge oss nya inblickar i platsens bebyggelsestruktur över en lång tidsperiod: från mellersta bronsålder och yngre järnålder till sent 1700-tal. Resultaten från slutundersökningarna kom emellertid att överträffa förväntningarna med råge, särskilt ifråga om fornlämning 653 i centrala Ultuna. Här hittades förutom boplatslämningar även en rituell yta som bestod av ett fyndrikt kulturlager med ett rikligt och varierat osteologiskt material. Analysen visade ett brett artspektrum, från fiskar till stora gräsätare, varav en stor andel svinben. Med hjälp av DNA-analyser av hästben har även detaljer om dessa djurs färg och kön kunnat fångas upp.

Bland fynden märks spjut- och pilspetsar, amuletter, klippta silvermynt, kamfragment, glaspärlor och båtnitar, samt järnverktyg och delar av hästutrustning. Fynden dateras från omkring 600 till 1000-talet e Kr och understryker Ultunas roll som en av Upplands mer betydande centralplatser under vendel- och vikingatid. Samtidigt har platsens roll i samband med kultutövning blivit allt tydligare genom raden av föremål av rituell art, såsom vapenminiatyrer och amulettringar. Speciellt är även det ovanliga och välbevarade 700-talshänget i form av en häst.

Ultuna Södra Gärdet rapport. Med raden av härdar från bronsåldern.

Att återvända. Arkeologi i olika skeden från Södra Gärdet i Ultuna

Arkeologiska för- och slutundersökningar. Fornlämning Uppsala 555, Ultuna 2:1, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU Rapport 2013:6

Helena Hulth

Utdrag från baksidestexten: Allt som allt har fyra arkeologiska förundersökningar och två slutundersökningar genomförts på platsen. Denna rapport presenterar resultatet från en förundersökning år 2009, samt de båda slutundersökningarna som skedde under åren 2009 och 2010. De fornlämningar som berörts av undersökningarna ryms inom beteckningen Uppsala 555:1 och består av olika förhistoriska boplatsspår från en lång tidsperiod. Värt att notera är att Ultunas hittills bäst bevarade treskeppiga hus från tidig vendeltid (550- till 600-talet e Kr) hittades just här, i närheten av Fågelbackskullen på Södra Gärdet.

Särskilt utmärkande är dock ett så kallat ”reglerat kokgropssystem” bestående av ett 45-tal eldstäder längs en linje. Hur dessa ska förstås är omdiskuterat. Eldstäderna dateras huvudsakligen från 800- till 400-talet f Kr, med andra ord från sen bronsålder till förromersk järnålder. Från de tidigare förundersökningarna vet vi att övriga boplatslämningar dateras från sen romersk järnålder (runt 300- till 400-talet e Kr) och framåt. Fornlämningarna på Södra Gärdet representerar därmed två vitt skilda lokaler från ett långvarigt tidskede, med ett minst 500 år långt avbrott kring Kristi födelse.

Ultuna fortsättning

Helena har nyligen färdigställt rapporten från gravfältet som upptäcktes inuti(!) och runt Stora Logen, den kommer skickas på sättning nu i december. Just nu arbetar hon med rapporten för ytan vid Kunskapsparken som undersöktes 2011, tillsammans med Sofia Prata som gör den osteologiska analysen. Blogginlägg om detta kommer inom kort. Alla inlägg som rör Ultuna finns att läsa här, äldre inlägg om själva undersökningen vid Ultuna by finns  också på vår hemsida: 2008, 2009. Frands Herschend har bloggat om härdraden på Södra gärdet och vad det avslöjar om bronsålderns mätsystem.

Det går även bra att prenumerera på kommande blogginlägg om Ultuna, om du inte vill missa nåt.

Det här inlägget postades i Boplats, Bronsålder, Järnålder, Ultuna, Uppland. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ultuna – spåren av centralortens framväxt

  1. Pingback: Arkeologi & Historia December 2013 | tervalampi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *