Mindre likarmat spänne (kvinnodräktspänne) daterat till ca 550-650 e Kr. Foto: Anneli Sundkvist, SAU.
Det har varit tyst från Gilltuna ett tag, mest beroende på att vi som håller på med platsen har varit upptagna med att sy ihop diverse andra projekt. Men nu, efter nyår, har arbetet kommit igång. Faktiskt är det så att mycket av arkeologers arbete utförs vid skrivbordet. Gilltuna ska nu föras över till papper och förvandlas till en arkeologisk rapport – en bok. Den ska vara färdig om ungefär ett och ett halvt år. Huvudansvariga är projektledaren Tony Engström och biträdande projektledaren Anneli Sundkvist. Men eftersom vi på SAU jobbar ganska tätt tillsammans rycker andra personer in vid behov. På så sätt använder vi oss av den samlade kompetens som finns i huset.
Hur gick det egentligen i Gilltuna då? Ja, vi kan med (väldigt) gott samvete säga att resultatet verkligen översteg våra förväntningar. Vi gick ut för att undersöka en äldre järnåldersboplats av en typ som är mycket vanlig i Västerås-området. Potentialen tycktes främst ligga i att göra bilden av livet i trakten under äldre järnålder (500 f Kr – 375 e Kr) tydligare. Genom Gilltuna tänkte vi oss besvara frågor om hur människorna där förhållit sig till dem i de sedan tidigare kända byarna Väster Hacksta och Västra Skälby.
Men Gilltuna visade sig vara något helt annat. Ganska tidigt misstänkte vi att det på platsen även fanns lämningar yngre järnålder (375 – 1060 e Kr). Bosättningar från denna tid är nästan helt okända i Västmanland, men vi tyckte oss känna igen drag i huskonstruktionerna från yngre järnåldershus i Uppland. Så gav metallkarteringen resultat. Arabiska silvermynt och delar av vikingatida kvinnospännen bekräftade misstanken. Gilltunas historia var mycket längre än vi från början trott. Det har av någon anledning varit en mycket viktig gård. För när människor under yngre järnåldern vanligtvis har valt att lämna de gamla gårdstomterna på de mer låglänta slätterna och flytta upp på höjdlägena har Gilltuna legat kvar. Faktiskt tycks gården ha legat på nästan samma tomt i många århundraden, kanske till och med ett årtusende. Så lång kontinuitet på samma plats är mycket ovanligt och visar att Gilltuna varit speciellt.
Men hur är Gilltuna speciellt? Vad var det för gård egentligen? Ja, det vet vi inte säkert ännu och en del av den uppgift vi nu har framför oss går ut på att försöka ta reda på det. Men vi har en idé, en hypotes som vi arbetar efter. Nyckeln finns i platsens namn…
Pingback: Arkeologi & Historia | tervalampi